Det var så självklart, så i efterhand undrar jag hur jag kunde låta bli att gissa det: Ylva Eggehorn fick utmärkelsen Silverkeruben, utdelad i lördags kväll under Teologifestivalen i Uppsala.
Sällan har väl en utmärkelse varit mer välmotiverad. Anna-Karin Hammar, festivalgeneral och prisutdelare, konstaterade att ”teologin i dag vetter allt mer åt teopoesi, djupen i tillvaron behöver ett språk som kan öppna våra hjärtan. Därför är Ylva Eggehorn en alldeles ypperlig pristagare”
Jag kunde inte sagt det bättre själv. En begåvning som Ylva delar med andra stora poeter, är förmågan att på ett rakt igenom vardagligt språk sätta ord på trons och livets mest oåtkomliga djup. Sedan debuten som trettonåring 1963, i diktsamlingen Havsbarn, har hon varit en trogen leverantör av ledsagare, stöd och utmaningar för alla oss som trevar oss fram i Guds värld. En sökning i Kungl. bibliotekets databas anger 153 verk av Ylva, många helt hennes egna, några i samarbete med andra.
På Cordia har Ylva Eggehorn gett ut flera egna böcker, bland dem den bearbetade utgåvan av Språk för en vuxen tro (Cordia 2001) och Att ta ansvar för Gud (Cordia 2004), där hon låter två mördade medlemmar i andra världskrigets motståndsrörelse mötas – något de aldrig gjorde i levande livet – nämligen den tyske teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer som avrättades strax före freden 1945 och den holländska judinnan Etty Hillesum, som mördades i Auschwitz två år tidigare.
Vid sidan av Jesus och maken Georg, tycks just Dietrich Bonhoeffer vara en livslång kärlek för Ylva. Hon har översatt flera av hans böcker, senast gav Cordia ut Bonhoeffers Efterföljelse 2006.
Dikter, prosa, sång- och psalmtexter, radioandakter, föredrag. Mest känd, och älskad, av alla hennes texter är kanske Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken, som också sjöngs vid prisutdelningen i Universitetshuset aula i lördags.
För min del är det ändå Jag varnar dig: följ honom inte, som bitit sig fast sedan jag första gången hörde den, någon gång i mitten på 1980-talet (senast publicerad i diktsamlingen Ett hemligt tecken, Bonniers 1998). Den börjar just så, med en varning till var och en som överväger att följa Jesus. Och slutar likadant, fast med tillägget ”men jag vet att det redan är för sent”. Så mycket Ylva. Så mycket Jesus. Så bra!
Grattis, Ylva, från alla oss på Cordia och Verbum.
Lars Hillås
Förläggare, Cordia













Keith Ward är en briljant föreläsare, som med den brittiske akademikerns vältalighet och humor delade med sig av sin stora kunskap, sin forskning och sina personliga åsikter. Att han är djupt oense med religionskritiker som Richard Dawkins och Sam Harris är ingen hemlighet, då hans bok 
